Syftet med denna studie är att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad från nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de nyblivna cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

Amning är viktig ur många aspekter. Om amningen inte fungerar kan det få känslomässiga konsekvenser för den nyblivna modern och anknytningen till barnet kan också påverkas negativt. Tiden för nyblivna mödrar att tillgodogöra sig amningskunskaper och -färdigheter på BB har minskat på senare år då vårdtiden har kortats. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av amningsstöd på BB. Elva vetenskapliga artiklar granskades och bedömdes.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC.Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier.Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker.

SammanfattningDenna studie handlar om lärarens första år i yrket, introduktionsåret. Alla nyblivna lärare måste genomgå introduktionsåret med mentor innan de kan söka sin lärarlegitimation.Studiens övergripande syfte är att få kunskaper om hur introduktionsåret för nyblivna lärare fungerar i en kommun i mellersta Sverige. Mer specifikt vill jag belysa och analysera nyblivna lärare och mentorer om deras uppfattning om och upplevelser av introduktionsåret. Studiens syfte preciseras med följande frågeställningar:- Vilka uppfattningar har nyblivna lärare respektive mentorer om introduktionsåret?- Hur beskriver nyblivna lärare respektive mentorer introduktionsåret?- Vilka hinder och möjligheter identifierar nyblivna lärare respektive mentorer i arbetet med att genomföra ett så bra introduktionsår som möjligt?Metoden har varit en kvalitativ och kvantitativt undersökning i form av intervjuer av tre nyblivna lärare och sex mentorer samt en enkätundersökning med 18 deltagande respondenter.Jag har analyserat intervjuerna i fyra olika teman som redovisas i resultatavsnittet.Resultatet av studien är att samtliga intervjuade deltagare tycker att introduktionsåret är en bra verksamhet, möjligheterna är många med en mentor som hjälp det första året.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

In this thesis, rare book collections in university libraries are studied. University libraries function primarily as service institutions for students and researchers. Rare book collections may to some extent be seen as a part of this service. Stockholm and Uppsala University Libraries are the focus in this thesis. They participate because of their difference regarding their rare book collections.

Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Hembesök hos nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen..

Vårdtiden på BB har förkortatsi Sverigeunder de senaste trettio årenoch samtidigt görs allt färre hembesök av barnhälsovården. De senaste åren har ävenamningsfrekvensen sjunkit. Följaktligen bör barnhälsovården vara medveten om att det finnsett större behov av vägledning för nyblivna föräldrar vid det första mötet. Avsikten med det första mötet för sjuksköterskan är att lära känna familjen och att påbörjaett ömsesidigt förhållande. Syfte: Syftet med studien är att undersöka nyblivna föräldrars skattade erfarenheter av hembesök respektivemottagningsbesök som första möte med barnhälsovårdens sjuksköterska.Metod: Kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign.